Dödandet av B-celler är lösningen?

Klicka på bilden så kommer du till artikeln

Via en klinik i Norge kan den som bekostar en behandling själv få cancermedicinen Rituximab och en individ har nu talat ut om att han blev frisk. Medicinen dödar tydligen B-celler. De vita blodkroppar som kallas B-celler, eller B-lymfocyter, är en av de viktigaste delarna av vårt immunförsvar.

Det är en quick fix, som heter duga
Gurkmejan, som skolan använder, påverkar också B-celler – men inte över en natt.

Var och en ansvarar för sitt liv
Jag personligen skulle aldrig ta cancermedicinsprutor för jag tar aldrig sprutor mer än gulsot, och de jag fick i skolan.

Det som skiljer Jonny från den senaste medlemmen som kontaktade mig i chatten är att hans förgiftningsrot bör vara kvar.

Vi vet att en infektion ofta startar det hela
Dessutom vet vi att miljögifter spelar in. Jag tror alltså att vi ser en kille som fått symtomhävning snabbt, och då försvinner mycket av det han kallar för just ”symtom”. Men de var ju till för att tala om för oss att nåt är jättefel!

Jag kan inte se annat än att han sagt så här till sin kropp nu:
– Håll käften!

Vi leker med tanken att han är proppad med uran som många av våra medlemmar är. Uranet försvinner inte, och nu vet inte jag vad som händer men jag kan gissa. Förmodligen får hans kropp börja om från början och tillverka bland annat B-celler för att göra honom uppmärksam på att nåt är kardinalfel.

Vi vet att gurkmejan, som skolan använder på olika sätt också påverkar B-celler, ser till att symtom försvinner, och vi vet också att de medlemmar som inte använt gurkmeja på ett tag lätt får tillbaka symtomen. Det ser man på vår skolgård ibland;
– Hjärndimman kom åter med kraft! Jag åkte på semester utan gurkmejan…

Man bör ha i sig den i sex månader minst eller tills förgiftningsroten är hittad, och utsparkad.

Oavsett om man får bort symtomen – kroppens sätt att skrika högt att nåt är fel –  lär man inte bli frisk alls innan man fått ut uranet.  Eller botat infektionen som spökar i botten.

Klicka på bilden så kommer du till artikeln

 

Tiden är den bästa domaren
Vi får se framöver hur det går för Norge. En klar fördel med hela historien är att vi kanske kan få hjälp att avskriva tanken att det är ”psykiskt / socialt / arbetsrelaterat”?

 

 

Den som vill utreda mer kan söka på ”turmeric+b-cell”
Det finns enormt mycket material, gurkmejan har använts i 4000 år minst, om vad den gör men att bara få bort symtomen är inte boten.

Förgiftningsroten måste hittas
Det är samma med de som helt saknar lithum, många av våra uranförgiftade gör det, och så får man då lithium och blir av med symtom… men inte det miljögift kroppen gapat, skikit och väsnats om så länge.

 

 

 

 

Ja, hur är det möjligt?

Eftersom många av oss ser likheter i vår sjukdom och diagnosen ME/CFS kommer här en sammanställning över forskningsläget för den diagnosen; (textförfattaren har gett mig tillåtelse att dela & sprida)

Översikt över forskningsläget

En översikt över forskningsläget kring ME/CFS skriven av Anthony Komaroff, professor vid Harvard Medical School, finns i förordet till IACFS/ME:s internationella riktlinjer för diagnos och behandling (sid 3-4). I kapitlet “Pathophysiology of ME/CFS” (sid 8-11) finns ytterligare information och referenser.

ME/CFS – A Primer for Clinical Practitioners

CDC-studie dokumenterar post-infektuös ME/CFS

Denna unika CDC-finansierade prospektiva studie följde 253 patienter i ett samhälle som insjuknade i EBV (körtelfeber), Q-feber eller Ross River-virus i 12 månader efter infektionstillfället. 11% av dem utvecklade CFS. Siffran var ungefär densamma för de olika patogenerna. Den enskilda faktor som bäst predikterade utveckling av CFS var svårighetsgraden av den inledande infektionen. Psykiatriska eller demografiska faktorer hade ingen inverkan. Studien etablerar att ME/CFS kan följa på infektioner av olika patogener och att fysiska faktorer, inte psykiska, predikterar sjukdomen.

BMJ 2006: Post-infective and chronic fatigue syndromes precipitated by viral and non-viral pathogens: prospective cohort study

Norska studier: Cancermedicin kan hjälpa ME-sjuka

Norska onkologer har i tre studier visat lovande behandlingseffekt vid ME/CFS av cancermedicinen Rituximab, en s k monoklonal antikropp som hämmar B-celler. En stor multicenterstudie genomförs i Norge 2015-2017.

Onkologerna Øystein Fluge och Olav Mella vid Haukeland universitetssykehus upptäckte effekten av Rituximab-behandling vid ME/CFS av en slump. De behandlade för ett antal år sedan en cancerpatient som också hade ME/CFS, och hon blev under behandlingen dramatiskt bättre i sina ME/CFS-symptom.

Efter en mindre pilotstudie genomförde Fluge och Mella en dubbelblind placebokontrollerad studie med 30 väldefinierade ME/CFS-patienter. 15 patienter behandlades med Rituximab och 15 fick placebo. Tio av ME/CFS-patienterna som fick Rituximab (67%) förbättrades. Nio av dem upplevde ”kraftig förbättring”. 2015 publicerades en uppföljande studie med en liknande andel responderande patienter (64%), som även visade att ett underhållsprotokoll minskade risken för återfall.

Eftersom Rituximab verkar genom att minska antalet B-lymfocyter och därmed minska cirkulerande autoantikroppar, är forskarnas hypotes att ME/CFS kan vara en sjukdom med en autoimmun komponent. En dubbelblind placebokontrollerad studie av 152 patienter vid fem sjukhus i Norge pågår, med beräknat avslut 2017.

PLOS ONE 2011: Benefit from B-lymphocyte depletion using the anti-CD20 antibody Rituximab in Chronic Fatigue Syndrome. A double-blind and placebo-controlled study

PLOS ONE 2015: B-Lymphocyte Depletion in Myalgic Encephalopathy/ Chronic Fatigue Syndrome. An Open-Label Phase II Study with Rituximab Maintenance Treatment

Avvikande proteinprofil i ryggmärgsvätskan

Amerikanska och svenska forskare har i denna studie analyserat proteiner i ryggmärgsvätskan och funnit att ME/CFS-patienter har avvikande proteinprofil jämfört både med friska personer och patienter med kronisk borrelia. Resultaten tydde på att ME/CFS-patienterna hade kraftigt nedsatta reparationsmekanismer och ett aktiverat inflammationssystem.

PLoS One 2011: Distinct cerebrospinal fluid proteomes differentiate post-treatment Lyme disease from chronic fatigue syndrome

Avvikande genuttryck efter ansträngning

Forskarna Alan Light och Kathleen Light har påvisat avvikande genuttryck hos ME/CFS-patienter efter ansträngning, något som kan indikera varför ME/CFS-patienter lider så svårt av Post-Exertional Malaise, ansträngningsutlöst försämring av samtliga symptom.

Journal of Internal Medicine 2012: Gene expression alterations at baseline and following moderate exercise in patients with chronic fatigue syndrome and fibromyalgia syndrome.

Differences in metabolite-detecting, adrenergic, and immune gene expression after moderate exercise in patients with Chronic Fatigue Syndrome, patients with Multiple Sclerosis, and healthy controls

Post-Exertional Malaise (ansträngningsutlös försämring) fysiskt påvisbart: Avvikelser i syreupptagning hos ME/CFS-patienter vid upprepade maxcykeltester

Forskare inom träningsfysiologi har kunnat visa att ME/CFS-patienter fysiskt uppvisar Post-Exertional Malaise, ansträngningsutlöst försämring. Vid maxcykeltester två dagar i rad uppvisar ME/CFS-patienter dag 2 signifikant försämrade värden för syreupptagningsförmåga både vid maxansträngning och vid anaerobiska tröskeln, medan såväl friska personer som patienter med andra sjukdomar upprepar samma värden dag 1 och dag 2. Denna forskning har därmed påvisat särskiljande fysiologiska mätvärden för ME/CFS-patientgruppen vid upprepad ansträngning. De mest betydelsefulla mätvärdena är aerobisk kapacitet (VO2peak) och syreupptagning vid anaerobiska tröskeln (VO2AT).

Ett antal forskargrupper använder nu ”Stevens Protocol”, utarbetat för ME/CFS-patienter, med maxcykeltester med 24 timmars mellanrum och specifika mätmetoder (CPET) i pågående studier.

J Transl Med. 2014. Inability of Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome Patients to Reproduce VO2peak Indicates Functional Impairment

Physical Therapy 2013. Discriminative Validity of Metabolic and Workload Measurements to Identify Individuals With Chronic Fatigue Syndrome

Journal of Chronic Fatigue Syndrome 2007: Diminished Cardiopulmonary Capacity During Post-Exertional Malaise

J Women’s Health 2010: Postexertional malaise in women with chronic fatigue syndrome

Immunstörningar kan förklara kroniskt trötthetssyndrom

I Läkartidningen skriver Gerhard Gottfries, professor emeritus, Michael Matousek, med dr, PhD samt Olof Zachrisson, med dr, PhD, (samtliga Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet) att de biologiska fynden i ME/CFS-forskningen tyder på somatogenes.

Läkartidningen 2009: Immunstörningar kan förklara kroniskt trötthetssyndrom

Och det svenska vårdsystemet forsätter att förneka att det rör sig om Fysisk/kroppslig/somatisk sjukdom 😑 Hur är det möjligt?

Medlemmen Ewa

Klicka på bilden så kommer du till artikeln

Utmattningsskolans infektionsgrupp


Om man inte hittar tungmetaller i sin kropp (kurs 3) – eller svåra brister som gjort dig sjuk – är det dags att börja leta efter aparta, udda, svårupptäckta infektioner.

I nuläget krävs att man sänder blodprover till Tyskland. Vi har grupprabatt hos ett bolag som hjälper till med det därför att den svenska vården hittar inte de infektioner det kan röra sig om.

Det första man måste veta är varför man är sjuk
Det hjälper skolans handlingsprogram till med. Därefter läser man in symtomlistorna för t.ex. mögelförgiftning, och stämmer av med vad man själv upplever, och därefter undanröjer man källan till sin sjukdom.

I kurs 4, steg 1, är du välkommen till skolans infektionsgrupp om du ens misstänker att det ligger en infektion i botten.

Internationellt sett säger man att det är alltid en infektion / inflammation i botten,  och det är – vad jag vet – bara i Sverige där man har fått för sig att det är psykiskt / socialt / arbetsrelaterat.

På samma sätt är det bara i Sverige som man på eget bevåg har hittat på diagnosen ”utmattningssyndrom”. Det stod så på mitt läkarintyg också. Jag hade hela kroppen full med leishmaniaparasiter och aluminium, och fick vård i Asien.

De som kallas för ”utmattade” i  Sverige är de som är i inledningsfasen till denna komplexa sjukdom. De får KBT-stöd, psykologsamtal,  psykofarmaka samt uppmanas att träna, och lär bli mycket, mycket sjukare därför att sjukdomen är fysisk – inte psykisk. Man måste hitta sin förgiftningsrot.

Skolan har självhjälpsgrupper för tungmetaller, avgiftning, mögel och infektioner, och de leds av två, tre administratörer.

Man vet att över 90% av oss har mögeltoxiner i blodet.

 

Symtom på kroniskt trötthetssyndrom
För att diagnosticeras med ME-syndrom, eller kroniskt trötthetssyndrom, måste man uppfylla ett antal kriterier. Dessutom måste man ha haft symptomen under en längre tid.

De kriterier som används för att fastställa om någon lider av ME/kroniskt trötthetssyndrom kan förkortas som följande:

1. Utmattning. Personen upplever en oförklarlig, ihållande eller ständigt återkommande utmattning som både är fysisk och mental och som nedsätter aktivitetsnivån avsevärt.

2. Sjukdomskänsla. Man känner sig fysiskt och mentalt uttröttad, även efter minsta ansträngning. Övriga symptom tenderar också att förvärras vid fysisk aktivitet.

3. Sömnstörning. Den sjuke känner sig inte utvilad efter sömn. Störningar i antalet sömntimmar och störningar i dygnsrytmen.

4. Smärta. Smärta kan upplevas i muskler och/eller leder. Huvudvärk av en ny, svår typ är vanligt.

5. Neurologiska/kognitiva manifestationer (minst två symptom måste uppfyllas)

Förvirring

Koncentrationssvårigheter

Försämrat korttidsminne

Desorientering

Svårigheter att bearbeta information

Tappar ord

Överkänslighet mot ljud och ljus

Läs mer

 

 

 

Nya rön; tusen mil bort ifrån psyket mot miljö- och infektionsklinikerna

Kroniskt trötthetssyndrom – en immunmetabol sjukdom?

Jonas Blomberg, professor emeritus i klinisk virologi, klinisk mikrobiologi, institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

Anders Rosén, professor emeritus i inflammations- och tumörbiologi, institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet

Myalgisk encefalomyelit eller kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) klassas som en neurologisk sjukdom enligt WHO och är ett syndrom med långdragen abnorm uttröttbarhet som ofta debuterar efter en infektion. Diagnoskriterierna är strikt kliniska, men specifik laboratoriediagnostik saknas.

I två nya studier [1, 2] med 45 ME/CFS-patienter och 40 matchade friska kontroller respektive 63 patienter och 60 friska kontroller har ett stort antal metaboliter i blod studerats med vätskekromatografi–masspektrometri.
Läs mer