Jag visste, då jag startade skolan att jag skulle komma att bli såväl upprörd som arg, därför att det är nån form av masspsykos i Sverige, och som man upplever bäst om man står utanför.
Ibland slår “den humanitära stormakten” knut på sig själv, och igår kväll hade jag en dialog med en synbart sjuk kvinna, maka och mor. Hela familjen är sjuk; ungar, alla!
Hon kom plötsligt på att man hade testat vattnet för flera år sen, och det hade tydligen lett till att man slängde ut gamla kopparrör, och nu kollade hon protokollet igen, och såg att det även var bly i det. Hon har jobbat med sin hjärndimma sen i somras, och fattar helt sonika mer nu samt reagerar mer normalt.
Kvinnan frågade mig;
– Är jag blind, eller dum i huvudet?
– Du är varken dum i huvudet eller blind. Du lever i en kultur där tungmetaller “inte finns”, svarade jag och undrade sen om det hade gett nån lindring mot den ångest hon bör ha känt.
Jag antar att tanken malde igår kväll:
– Varför, varför, varför såg jag inte att vi har bly? Det står ju att vattnet är otjänligt!
Nu har inte jag intervjuat just denna kvinna men jag kan tänka mig att hela familjen har gått i terapier, besökt BUP många gånger, käkat psykofarmaka, och jag vågar inte ens tänka på hur mycket energi eller tid det kan ha tagit.
Är hon då “dum i huvet”?
Vi luras hela tiden på grund av hormonrubbningarna:
”När forskarna provocerade patienternas rädsla-system så reagerade de inte som de ska; mellanhjärnan kontaktade inte storhjärnan.” Källa
Larmklockorna ljuder inte så lätt, med andra ord, och sen är man inte omgiven av folk som talar tungmetaller utan av en hel kompakt hord inom hjälpindustrin som är helt inriktade på “socialt” och “psykiskt”. En insjuknad blyförgiftad hjärna kan inte ens tänka på bly med mindre än att någon pekar med hela handen, vilket skolan gör, mot tungmetaller.
Här är några tecken på upprepad exponering för bly:
Magsmärtor, magkramper, aggressivt beteende, förstoppning, sömnproblem, huvudvärk, lättretlighet, tillbakagång i utvecklingen hos barn, aptitlöshet, trötthet, högt blodtryck, domningar eller stickningar i händer och fötter, minnesförlust, blodbrist (anemi), problem med njurfunktionen
Eftersom ett barns hjärna fortfarande håller på att utvecklas kan bly orsaka psykiska funktionsnedsättningar. Tecken på sådan funktionsnedsättning kan bland annat vara: problem med uppförandet, låg IQ, dåliga betyg i skolan, hörselproblem, inlärningssvårigheter (kortsiktiga och långsiktiga) samt försenad tillväxt.
När blyförgiftade människor frågar om de är “dumma i huvudet” har det gått för långt
Jag tänker på förnekandet av tungmetaller. Man driver alltså mängder med vårdcentraler och de letar ALDRIG efter tungmetaller eller parasiter. Om hela omgivningen förnekar lär en med hjärndimma inte ha en suck. De har inga normala “larmklockor” inför fara, och att ens tänka, lägga ihop två plus två med hjärndimma, är en omöjlighet.
Jag själv betalade konstant räkningar tre gånger eller inte alls, som ett exempel, och kreditvärdigheten rasade från högsta möjliga till den absoluta botten. Var jag blind? Eller dum i huvudet? Inget av det.
Jag hade hela systemet fullt av leishmaniaparasiter samt aluminium
Min diagnos var ömsom “utmattning” och ömsom “utmattningssyndrom” och efter två år sa doktorn att han borde skriva “utmattningsdepression” därför att Försäkringskassan gärna vill det.
– Men du har ingen depression, meddelade han muntert.
Innan jag somnade igår läste jag i en annan FB-grupp en kvinnas text
Hon hade kvicknat till på fyra dagar, hjärndimman hade släppt som hon haft mycket länge, och hon undrade nu om det kan ha berott på att hon tagit ut en kopparspiral nyligen. Hon undrade om hon verkligen har ME/CFS? Jag hoppas hon fortsätter att undra!
Jag har noterat att skolans budskap är hett
I botten är jag en mycket erfaren författare med tio års vana att befinna mig i hetluften i princip jämt.
Man kan läsa av hur hett ämnet man jobbar med är genom att mäta antalet infiltratörer.
För några månader sen började en medlem bråka med mig om just den här typen av texter.
Hon var mäkta upprörd över att jag kritiserade Sverige / vården, och jag gjorde som jag alltid gör i det läget. Jag startade en omröstning, speciellt som alla i skolan är sjuka, så vill inte jag “tära” på den lilla energi medlemmarna har.
Det stod rätt snart klart att jag har mandat för att fortsätta granska svensk vård, det svenska systemet samt också jämföra med andra länder.
I går var det en medlem som meddelade mig att nån förtalade mig rätt häftigt, och jag kollade på det, som skedde inne i en sluten grupp på FB, och det var denna kvinna som serverade lögn efter lögn, och som var en av fyra under omröstningen som inte vill att jag ska skriva om Sverige.
Jag plockade ner påstående efter påstående
Det är inte speciellt svårt när det handlar om rena lögner. Jag blev efteråt nyfiken på vad det där är för en filur varför jag läste igenom hennes FB-sida.
Hos oss hade hon presenterat sig som “sjuk”, påstår också på FB att hon gått på specialklinik för denna sjukdom, och den grupp hon härjade i igår är en tung grupp för ME/CFS-patienter. Men att denna flicka påstår mycket har jag redan sett.
Det jag fann på flickans egen sida var att hon skottade snö med bravur, städade hela huset nån dag, paddlade, stod på ett ben utanför Eiffeltornet i Paris, körde sulky och bil, skötte mängder med djur dagligen, och jobbar på nåt stort internationellt medicinskt bolag som verkar ha USA som nav.
Finns ingen med denna sjukdom som ens kan stå på ett ben i Paris
Vi kan inte ens stå på ett ben i våra egna kök så länge som man är insjuknad. Många av oss faller handlöst “bara så där” trots att vi står på två ben. Jag vågar påstå att ingen av de 1800 insjuknade som är på skolgården kan städa ett stort hus, hela huset, på en dag. No way.
Jag lärde mig redan på 80-talet hur man hanterar t.ex. infiltratörer eller spioner
Man skriver om dem, man publicerar deras hyss, och man ger allmänheten möjlighet att döma själva. Det får den preventiva inverkan att andra tänker sig för när de upptäcker att jag konstant gräver upp dem, och jag är en rutinerad och erfaren utredare, såväl som författare som från min tid som lekmannadomare i Stockholms Tingsrätt. På tio minuter vet jag hur många bilar de har, om de har bolag, senaste årsbokslutet, fastigheter, vem de är sambo med, vad de har för telefonnummer, om de figurerar i skumma sammanhang, om de är dömda i Sverige för något, osv.