Till höger har vi en ung tjej, som vände sig till mig då hon hade huvudvärk, och det gör hon för att jag driver Utmattningsskolan, och för att hon har en tidigare erfarenhet av mig, förutom att hon läser mina kurser, och det var en dag då hon behövde få livserfarenhet nedklämd på tre rader.

I t.ex. Indien hade hon haft tillgång till många äldre, kanske ett par hundra, och hon hade vänt sig till dem enbart för att de är just äldre, och visa och individer hon känt hela livet.

De unga väljer ut sina äldre själva, frågar runt, och sen fattar de beslut. Jag själv har många indiska unga som frågar ut mig  om ditt och datt.

När de samlat ihop äldres råd fattar de egna beslut men går det åt skogen tar de inte på sig nån skuld. Då är det de äldres fel för de gav usla råd.

Det systemet har lett till, vad jag kunnat se på fem, sex år, att unga ibland kan leva ända upp i 40-årsåldern utan skuldkänslor.

I vår kultur startar just skulden mycket tidigt, och innan vi kan gå ens. “Du växer upp med ryggen full av kniv”, sjunger Lundell i “Kär och galen”, som  ett generationsexempel.

Gör du bort dig i Afrika samlas folk och berättar för dig om allt bra du gjort.
Vår svenska unga tjej gör sen som indierna dvs. hon visar mig hur det gick med rådet, och det ger mig kraft att dela ut samma råd till flera längre fram som jag möter och som har huvudvärk.

I Asien har man ett fullt utvecklat generationsöverförande, och det sker främst under fester, som kallas för “funktion”, och man går på “allas” födelsedagar, bröllop, förlovningar, begravningar och varje familj består ofta av 800 personer eller fler, och sociala händelser utlyser party och där frågar unga de äldre.

Guldmjölksreceptet är tusentals år gammalt, och vi kan se hur svårt sjuka svenskar “reagerar” på detta enkla, väl beprövade, recept.

Media hade nyss nån de släppte fram som sa att gurkmeja är bluff och funkar inte, och jag fick e-brev om det. Det är urtypiskt för vår kultur; står det i tidningen måste det vara sant. (Det troliga är att de har undersökt steril gurkmeja ur en glasflaska köpt på ICA.)

Unga har i alla tider haft ett behov av att fråga äldre men hos oss är “äldre” utbytta mot media – sen den stora urbaniseringsvågen på 60-talet då man tömde Norrland och byggde miljonprogramshusen.

Svensson började prenumerera på Dagens Nyheter som blev de som satte normerna. Innan hämtade man sina värderingar ifrån barndomsvänner, släkt, vänner hemma i byn.

Här har vi min harmoniske grafiker sen 20 år, och han är på väg att gifta sig, och
en stor, mycket stor, mängd äldre har intervjuat hans blivande fru, och “alla” har sagt att det där är en kanontjej!
– Det här kommer bli mycket bra!

Hans fru är rätt lik mig, och vi är båda marsbarn, och bra har det gått, och nu har de ett barn men planerar två.  Om det inte hade gått bra kan det aldrig vara deras fel utan skulden läggs på de äldre som gav dem rådet att gifta sig. Vi missuppfattar det här i vår kultur och tror att “arrangerade äktenskap” är samma sak som “tvångsäktenskap”, och det är inte frågan om det. Snarare att man tänker i funktion, igen.

Igår såg jag hur ett gäng präster på TV som söker kärleken, och de träffar presumtiva partners, intervjuar dem, går på date, frågar ut dem, och bollar mot programledaren. Jag log lite då jag såg det för det är precis vad man gör i Indien. Man utreder folk, och man bollar inte mot en programledare på TV, utan mot de äldre. Kollar vi på programmet där präster söker kärleken är det “arrangerade äktenskap” vi ser början av.

Indier går i pension vid 50-55-60, lite beroende på vad de har haft för jobb, och sen startar det stora jobbet nämligen att överföra kunskaper till de yngre.

Det är precis vad vi gör i skolan. Vi överför kunskap som är tusenårig.

Givetvis gillar inte multiinternationella bolag ens tanken att folk skulle äta gurka, eller dricka vatten där gurka dragit i vattnet över natten, eftersom man inte kan sälja Ipren då.

Och vi lever i det som kallas för en “fascistisk ekonomi”, där stat och bolag samverkar, och båda skiter fullständigt i folket.

En förutsättning för att skapa en fascistisk ekonomi är att just slå ut gammal beprövad kunskap, och täppa till munnen på äldre, och inte ha nåt generationsöverförande alls, utan via media lära unga att äta t.ex. Ipren. Kommer jag dragandes med gurka ska jag kallas”gammalmodig” eller “häxa” eller nåt annat nedlåtande.

Jag frågade en afrikanska
Liz är en bit över trettio, jobbar som stjärningenjör på Volvo i Sverige, och kommer ifrån Nigeria.

Hon bodde hos mig ett halvår efter skolan, och hade mitt hem som nav för att ta sig fram i Sverige, fixa alla papper, och skaffa sig ett ingenjörsjobb.

Hennes mormor kan “allt” avseende naturmedicin, och hennes mamma kan 50% av vad mormor kan, och själv kan hon mycket i förhållande till en svensk, men kanske 10% av vad mormor kan.

Liz är den som först fick mig intresserad, och frågan ställdes också till mormor då Liz “swedish mother” skulle opereras första gången:

– Hur ökar man syretillförseln inför en operation?
– Peppar.

Under vår absolut första middag tillsammans sa Liz:
– Ni äter det som är gott, socker, vi äter vad vi behöver. 

Människan har alltid haft ett behov av en stark familj
“Familjen” är hos oss sönderslagen, och mycket starkt i Indien och i
Afrika. Hos oss är en “familj” kanske en ensamstående mamma och några barn och där tusen personer varför det är
party jämt, jämt, jämt.

Skolans “skolgård” blir som ett slags familj, och det ser man också tydligt att kunskaper överförs mellan skolans medlemmar.

Behovet att få kunskap, utanför de multiinernationella bolagens arenor, kommer att explodera i väst
Det ser man på Utmattningsskolan som drog till sig tusen medlemmar snabbt. En bidragande orsak är “Skolgården” därför att det är en sak att ramla in som främling i en “familj” än att sitta solo och stirra på en kursbeskrivning på en skärm.

De unga betalar idag priset för urbaniseringen – men ska veta om att svensken protesterade då man tvångsförflyttade en miljon människor /familjer från bergen och skogarna ner till städerna – och det har varit så länge i Sverige att vi är bara arbetskraft – inte människor.

Ändå har inte den största urbaniseringen skett än för den sker nu, ingen ska kunna bo på landet enligt “Agenda 30”, som regeringen just bestämt att man ska dra igång på högvarv nu.

Rekord slogs 1968 då “Lyckliga gatan” med Anna-Lena Löfgren under årets 2 första veckor fick 83 respektive 82 poäng av svensktoppsjuryn. “Lyckliga gatan” som låg 14 veckor på Svensktoppen 1967. “Trettiofyran” kom i samma tid och som låg 39 veckor på Svensktoppen 1964–1965.

Lyssnar man på båda hör man urbaniseringsprotesterna, och vi får se när och om det dyker upp några protester längre fram. Vi i skolan är en förtrupp, som visar t.ex. att man kan inte leva som man gör utan konsekvens eftersom folk blir sjuka av bland annat bostäderna idag och av stadens industritillverkade “mat”. Vi vet att det ligger förgiftningar i botten men officiellt är det psykiskt, socialt, arbetsrelaterat.

Ett samhälles enda värde är dess medborgare men det har de inte kommit på än.