Klicka på den lilla muttern (inställningar) i videos underkant på YouTube, och sätt på automatisk textning, och välj sen svenska.
Medlem tipsar:
Ett tips om det är engelsk text som vi behöver ta information ifrån är att öppna från din mobil då har mobilen funktionen att välja översätta till svenska!
Lite inspiration
De som numera kan tänka, och minns hur hjärndimman var, bör ju snudd undra… lite kryddor och jox!!! Här kommer mer “jox”!
Efter ett par veckor med de insatser vi gör i början ska hjärndimman lätta, och har man haft den i åratal är livet som natt och dag, och man känner sig frisk.
Skolan är uppbyggd så; först bli av med hjärndimman (Kurs 1) och sen sova (Kurs 2) och sen pluggar vi.
Vad ska man göra då man blir pigg?
Ja, först och främst ska man gå ut skolan och prioritera den och bli expert på sin egen sjukdom. Det är A och O för att inte trilla dit senare.
En bra sak man kan göra är att noga informera sin läkare, VC, osv. vad man har varit med om.
Sen är inte skolan en straffanstalt, och var och en ska njuta sin nya frihet som man kan och vill, men jag vill förmedla en bra regel då man börjar piggna på sig.
ALDRIG MER ÄN EN STOR SAK VARANNAN DAG.
Tandläkaren måndag, vila tisdag, städa halva lyan onsdag, vila torsdag, städa andra halvan på fredagen, vila lördag och vila / ut och gå söndag men göra gurkmejapasta…. Guldmjölken brukar spöa upp inflammationen men har du bly i ryggraden är vi inte klara här än eller om du har en kopparförgiftning…
I slutet av skolans utbildning, i kurs 9, får du ett handlingsprogram och du ska också tillverka din egen journal och symtomlista vilket är A och O för framtiden.
Jag simmar / rör mig en timme varje dag, sen nåt år tillbaka, och utan problem.
Men då jag insjuknade ville en svensk sjukgymnast ha mig att “gå med stavar så fort du bara kan”. Jag testade tio meter, och hamnade i sängen i två dygn med en enorm yrsel.
Då gav jag mig av till Asien för att få vård, och jag är numera helt återställd. Skolan anser således att sjukdomen är botbar via metoder som används utomlands.
Vi blir enbart sjukare av motion, och det kommer en dag då vi både kan och vill ut och gå därför att då har vi återfått vår frihet.
Om du har läkare, kuratorer, personal på VC, anhöriga som tjatar om motion bör du hänvisa till Riksföreningen, som också säger ifrån nedan. Ingen tvångsmotion! Den som kan och vill röra sig ska göra det men aldrig pressa sig till det.
Skippa ilskan
Men man bör inte bli arg på dem för de ser och hör förmodligen att vi flåsar för absolut ingenting. Vi kan inte gå upp för en trappa, och en del kan inte ens hänga tvätt utan att flåsa våldsamt. Gissningsvis tror de att vi är har dålig kondis.
Men det är ett av symtomen, som hänger samman med att vi inte får upp tillräckligt med syre i hjärnan, därför att PH-värdet är tilltufsat. De “ser” rätt, kan man säga, men de har fel.
Det är viktigt att du får stopp på dem!
Sjukdomen, som ofta kallas ME, men har den officiella benämningen ME/CFS, är klassad som neurologisk (WHO ICD-10 G93.3) och benämns av forskare på området ofta som neuroimmunologisk. Den drabbar ca 0,4 % av befolkningen, vilket betyder att det kan finnas upp till 40.000 ME/CFS-sjuka i Sverige. Troligen har bara ett fåtal av dessa fått korrekt diagnos. För vuxna är sjukdomen i dagsläget nästan alltid kronisk, men förhoppningsvis kan biomedicinsk forskning leda till framtida effektiva behandlingar.
I 75-80 % av fallen börjar sjukdomen i samband med en infektion. De typiska symtomen är extrem energibrist och det som kallas för ”ansträngningsutlöst symtomförvärring” (Post-Exertional Malaise), alltså att man försämras efter aktivitet. Ofta förekommer konstanta influensaliknande symtom, halsont, värk och en känsla av ”hjärndimma”.
Diagnos ställs genom uteslutningsdiagnostik, där ett antal kriterier ska uppfyllas. Läs diagnoskriterierna för ME/CFS.
Forskning har visat att det på gruppnivå finns avvikelser i nervsystem, immunförsvar och hormonsystem. Sjukdomsgraden kan variera från en mild variant med en lättare nedsättning av funktionsförmågan till svåra fall, där den drabbade är bunden till sitt hem eller helt sängliggande.
Det finns i dag ingen behandling som botar sjukdomen. Däremot kan medicinsk symtomlindring och korrekta råd om sjukdomshantering lindra symtomen. Överansträngning och nya infektioner förvärrar ofta tillståndet. Läs om behandlingar mot ME/CFS.
RME har sammanfattat en beskrivning av sjukdomen i en informationsfolder (pdf) som också är lämplig att ha med sig till sin läkare eller ge till släkt och vänner.
Det har tyvärr funnits många myter runt sjukdomen, inte minst beroende på den tidigare benämningen ”kroniskt trötthetssyndrom”, som är mycket missvisande. Några av dem är att det skulle vara en ”modediagnos” som bara drabbar medelålders kvinnor, eller ett psykosocialt syndrom. Det har också funnits sammanblandningar mellan ME/CFS och symtomet allmän långvarig trötthet.
I själva verket är ME/CFS en neurologisk sjukdom (G 93.3) som drabbar män, kvinnor och barn i alla folkgrupper och samhällsklasser i hela världen. ME/CFS skiljer sig markant från generell trötthet, stressproblematik och depression, och ska inte heller förväxlas med primära sömnproblem. En ME/CFS-kunnig läkare kan enkelt skilja ut ME/CFS-sjuka från övriga patientgrupper med hjälp av Kanada-kriterierna, utredning/provtagning och patientens sjukdomshistoria. Typiskt för ME/CFS är att de flesta insjuknar i samband med en infektion, att man har en stark sjukdomskänsla i kroppen och att man förvärras av aktivitet. Källa
Jag hör många historier om hur man söker bota hjärndimma med styrketräning osv.
Sluta blunda, sluta förneka, sluta minimera, sluta hjälpa multiinternationella bolag förstöra vår värld.
Resten av världen “ser” – borde Sverige också kunna klara av.
Bot finns ute i världen mot “utmattning” och skolan tar nu hem den
Forskare i Sverige har talat ut om att man inte har någon bot, ingen har botats, och det beror bland annat på att man behandlar symtomen solitärt. Man tror också felaktigt att det är “psykiskt”, “arbetsrelaterat” eller “socialt”.
Utomlands finns kunskapen, och boten, och jag själv är botad och 100% återställd efter att ha varit obeskrivligt sjuk ifrån 2011.
Jag klarade alla tester och friskskrevs våren 2016
Jag är möjligen, i skrivandets stund, den ende med svenskt medborgarskap som är botad.
Innan man ställer diagnos, se film 2, måste man förstå sjukdomen på djupet, se film 1.
Vi har en inflammation i Hippocampus i hjärnan
Den del av hjärnan som är som ett slags brygga, och ett symtom är att vi glömmer. Det bildas inga “nya” minnen.
Om man “känner igen sig” via dessa två filmer har man sjukdomen, och många medlemmar i skolans Facebookgrupp har meddelat att VC tar inte kortisolprover via saliv, och vi vet också att de kan visa normalvärden, fast man är sjuk. Bäst, och billigast, är kanske att gå på symtomlistorna, och få företagsläkaren att göra Ragland´s test – beskrivs i filmen.
Vad säger doktorn i film 1?
Han säger att Hippocampus tar emot information ifrån olika hormoner och fattar beslut. Binjuren, som man ofta talar om, lyder enbart order.
Hippocampus reglerar temperatur, blodtryck, sexlust, hormoner, blodsocker med mera, och många kan få förhöjda värden.
Doktorn beskriver den inflammation vi har, och runt den uppstår en symtomkarta.
Doktor Eric Berg går igenom hur man bäst ställer diagnos
Den bör ställas av en läkare men filmen visar dig hur en läkare bör göra. En drabbad ska t.ex. få frågor om hur man sover. Är vi helt slut 21.00, och inte kastar oss i säng går vi upp i spinn, och kan inte somna alls. På dagen är vi trötta, direkt då vi vaknar, och många är intensivt trötta mellan klockan 14.00 och 16.00.
En läkare ska gå igenom om man har hjärndimma, låg tolerans, andnings- och sinusproblem, ingen sexlust alls, yrsel då du ställer dig upp och doktorn ska göra Raglands test, och som Dr Berg beskriver i filmen.
Doktorn ska veta att andningsproblemen får vi för att vårt PH-värde är fel, och han säger också att man kan ställa diagnos genom att be en person springa upp för en trappa – det klarar inte vi.
Be inte en misstänkt sjuk göra det för en del av oss svimmar, och bryter armar och ben av oss.
Mitt intryck är att i Sverige behandlar man andningsproblemen som “astma”, och det lär inte bota ett felaktigt PH-värde, och den obefintliga sexlusten, liksom den minskade toleransen, får man till att det är “psykiskt” eller “socialt” och så skickar de in folk på psyket eller till en terapeut.
Blodsockersvägningarna får man till “diabetes”, och skiftningarna i blodtrycket ger man medicin för, bukfettman vill man bota via motion, och så vidare, och vi blir aldrig friska.
Ingen som har blivit det i Sverige heller, enligt forskarna. Man kan inte dutta med symtomen utan det krävs en helhetsbild och ett helhetsgrepp, och den ger skolan din personal. Be dem hoppa in i skolan!
”Så förändras hjärnan vid utbrändhet”– är en hyfsad artikel därför att de nämner stresshormonet kortisol som en bov. Då kan vi konstatera att man vet det nu i Sverige.
Jag gissar att man fått veta det rätt nyligen; ett, två år? År 2011-12 visste man ingenting, och många läkare har snurrat in sig i att det är nog ”psykiskt” (därav all samtalsterapi och psykofarmaka) eller så gör man det till “arbetsrelaterat”.
Forskaren säger också: ”Idag finns det ingen konsensus kring exakt hur utbrändhet ska behandlas, även om man vet att bland annat teamrehabilitering och arbetsinriktad rehabilitering kan göra folk bättre. Metoder som används är bland annat avspänningsövningar, KBT-behandlingar, sömnskola och coachning.”
De vet inte, med andra ord
Många berättar också att de får psykofarmaka, terapier, tvingas arbetsträna, gå med stavar, osv. Det biter illa på hormonrubbningar, inflammationer och förgiftningar.
Vi kan konstatera att det finns ingen bot alls i Sverige
Och eftersom man inte kan bota det får folk återfall, och då blir det värre, säger forskaren.
– Det är det som är det värsta med det här – de som en gång har blivit utbränd bär med sig en sårbarhet och blir väldigt lätt dåliga igen. Om det händer så finns risken att de brakar ihop fullständigt. Så prognosen är tyvärr ganska dålig, därför gäller det att gå försiktigt fram och inte ha för bråttom tillbaka till jobbet. I många fall är byte av arbetsplats helt nödvändigt.
Skicka berörd personal hit till skolan, och till vår Facebookgrupp, och be företagsläkaren göra Ragland´s test!