De flesta känner till att för bara en, två generationer sen var kulturen den att man teg om det var nåt. Om det är nåt här på norra Cypern kan folk berätta om det men avslutar med:
– What can I do?
Berättandet om ett problem ska leda till en handling.
Vi pratar, men handlar sällan
Vi lever i en extrem pratkultur, och i ett samhälle som är handlingsförlamat, och det har bara blivit värre och värre sen början av 70-talet.
Facebook är nedlusat med pratgrupper där folk klagar över ditt och datt men prat löser aldrig problem. Ett problem måste analyseras, ofta via pratande, man hämtar in andras erfarenhet, men saknas handling blir problemet olöst.
Den förre säkerhetspolischefen på norra Cypern har förstått hur det står still i Europa för han säger:
– Vi löser problem, ni i Europa samlar på dem.
Ord har fått betydelse – inte handling
Vi är rätt kända ute i världen som “naiva”, och som ett folk som tror på vad de hör, eller läser i tidningen, för vi övervärderar ord, och har slutat koppla dem till handling. Det har gått så långt nu att “det gör inget” om någon i handling har mördat hundra personer. Huvudsaken är att vederbörande har en svada och lovar att bättra sig. Lovar man det ska arbetsgivare t.ex. ställa upp med praktikplatser till påtända massmördare, och sen undrar folk varför bolag efter bolag, fabrik efter fabrik, flyttar utomlands.
“Mycket snack, och lite verkstad” – är ett bra uttryck
Det finns historiska skäl, vi är i botten ett statarfolk, och politiska; samhället vilar på statism sen början av 1900-talet, vi har ett kollektivt medberoende, och många är rotlösa på grund av den gigantiska urbaniseringen, och den har skapat ytliga relationer och det finns flera komplexa orsaker och “alla” rapporterar till mig att Svensson mår skrutt.
Vi ser rätt ofta ansvarslösheten i skolan
Medlemmar berättar på skolgården om hur de bollas runt mellan olika avdelningar, tjänstemän, och institutioner. Rekordet i media, som jag vet om, är berättelsen om Kristina som snart är upptuggad av parasiter, stafylokocker eller vad det nu än är.
En sjuk kan, på grund av sjukdom, vara handlingsförlamad, och då krävs det rappa anhöriga, och de som vill handla låter så här:
Den medlemmen har fått flera tips om naturpreparat som kan användas för stafylokocker är inte obotligt i andra delar av världen, och varför de har gett antibiotika är en gåta då den inte biter???
Pratande kan lätt övergå i klagan
Det sker i samma stund som man inte räknar med en handling; efter analysen av ett problem. Då blir pratandet uteslutande klagan, och därefter lätt självömkan och det påverkar hjärnan enormt.
Finns ingen som kan fungera om man är förgiftad
Vi tänker oss ett par där båda är sjuka, och som bor i en bostad med osynligt mögel, och de har blodomloppet fullt av mögel.
I köket finns bara plast och aluminum, och så ramlar en av dem in här i skolan – som är ett handlingsprogram – 
och möglet åker ut med huvudet före tätt följt av aluminiumet – så skapas en frisk boendemiljö och när man får bort förgiftningsrötterna och avgiftar blir man frisk.
Först ut nu, näst efter mig själv, var Sofia
Hon gjorde sig av med radon- och flouridvatten, avgiftade, och nu fungerar hon som vanligt igen.
Om det sjuka paret inte handlar, utan bara pratar, så knackar givetvis skilsmässan snart på dörren och medlemmen ovan beskriver sin make som “hemsk” och det beror väl på att förgiftade män inte sällan blir aggressiva.
Är de manganförgiftade kan de i princip ha ihjäl folk. Studerar man aktiva alkoholisters humör ser man rätt lätt kopplingen kemiskt förgiftad – förbannad.
Det händer att skolan motar bort ren klagan
Dels är alla medlemmar mycket sjuka, har en begränsad energi, och dels ska de som har fastnat i klagan få chansen att se hur farligt det är för dem själva.
Jag tänker på inlägg som uteslutande handlar om hur allt och alla är emot en inom vården t.ex. eller hur svårt man har det.
Det måste finnas en handlingsplan insprängt i en sån text t.ex:
“Jag ska därför byta vårdcentral nu!”
“Hela den här stán har totalt kaos inom vården varför jag nu ska flytta fem mil bort.”
“Jag tänker sälja bilen nu och skaffa mig en dyr men effektiv funktionsläkare!”
“Vi har köpt vattenfilter!”
Under senaste tiden har flera tagit totalansvaret för sina liv
Vi har flera som nu plötsligt fått “medvind”, som en kallade det, och de har satt sig ner, beskrivit sina symtom i detalj, och de har lämnat in egenremisser till högre vårdinstanser än den lokala vårdcentralen. Den har för länge sen klassat medlemmen som psyksjuk, eftersom de inte hittar nåt då de inte letar efter tennförgiftningar t.ex., och medlemmen har svarat med misstro givetvis, samt känt sig kränkt, och säkert pratat och pratat och pratat om det – eller tystnat.
Varför är det viktigt att mota ren klagan i grinden?
Dels blir hjärnan förgiftad, utan en handlingsplan och när prat bara blir till klagan, och slutet på sjukdomen kan lätt bli en totalförlamning, och skolan kommer givetvis aldrig att hjälpa någon att bli sjukare.
En tungmetallsförgiftad kunglighet eftersom problemet är klasslöst:
Man får trixa sig fram?
Jag hade kunnat bryta ryggen av mig eller “bara” blivit utskälld (!) för att jag aldrig blev frisk av all motion, terapisamtal, psykologutredningar och antidepp.
sjukan fort, när dubbelseendet anlände, hade i bästa fall kunnat rädda henne.
Alla andra länder i hela världen talar om ME/CFS. (Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome). Det är en svår fysisk sjukdom… 
Hippa diagnoser
att jag är det ena eller det andra.
Vi har avlyssnat en vårdlärare samt sjuksköterska, som sa att man letar aldrig förgiftningar, och en annan sjuksköterska har sagt att allt man inte förstår, via prover, vad det kan vara 
Nu är det många medlemmar som testar privat, och en tennförgiftad har fått en 
Skolan menar alltså att de som har få av de tio delbitarna är individer som ännu inte hunnit få fler men de kommer att få dem om man inte får stopp på det.
