En bröt ryggen nyligen

ramlatJag har just ställt en fråga till gruppen, och några har hunnit svara. En majoritet har inte ramlat (än).

Många har… jag själv ramlade, bröt ett ben, fick en fraktur i överkäken, den delades, och jag opererades totalt nio gånger. Det ledde till att jag inte kunde tala som folk på två år.

I veckan hade vi en som bröt ryggen, och för två veckor en som “bara ramlade så där”, och i veckan en som föll och förstörde sina byxor. Innan dess hade vi en stroke i gruppen, och jag träffade personligen en utmattad idag som haft en för inte speciellt länge sen.

14517588_10155016050177971_7980167434625214567_nNär inflammationen i hjärnan är hävd minskar risken att rasa, och slå halvt ihjäl sig.

Ett fåtal medlemmar har än så länge svarat på frågan när
deras hjärndimma la sig, och tendensen är att det vanligaste är mellan 2-4 veckor.

Inflammationen är också det första vi tar itu med i skolan – så folk kan tänka igen och fallrisken minskar.

hjarndimmaDet betyder inte att man kan stå på när hjärndimman har lättat; bara en stor sak varannan dag – är skolans rekommendation.

Vi har bara stött på en svensk läkare som vet att vi har en inflammation i hippocampus. När vi kommer in med brutna ben eller ryggar blir diagnosen “fraktur”, och det antecknas inte att de är en konsekvens av vår inflammation. Folk byter läkare i ett, och helheten uppnås aldrig, och det är för oss ett bekymmer.

Handlingsprogrammet är väl genomtänkt
Vi ska vara mkt uppmärksamma på att vi lever i en pratkultur. Man pratar, sammanträder, talar ut, debatterar, delar med sig, anmäler sig till namnlistor, skriver insändare – men det är verkligen i vår kultur som man har sagt mig på norra Cypern; “Vi löser problem – ni i Europa samlar på dem”.

I vår kultur har vi mkt svårt för att just handla
enkeltSkolan är ett renodlat handlingsprogram. I kurs 4, avsnitt 1, får man länken till skolans “hemliga skolgård”, vårt andra FB-forum, och där kan man prata av sig – men här i skolan handlar vi mot målet att bli friska.

ibllandSkolan är inget annat än ett försök, som ser ut att slå väl ut, att “härma” min behandling som jag har fått i Asien. Min grundtanke var och är att om jag kunde bli frisk kan alla bli det – med samma metoder.

Om min teori stämmer, att mitt eget tillfrisknande är arketypiskt, lär de som följer programmet, och går igenom samtliga lektioners innehåll i långsamt takt och i form av texter och videos tillfriskna, och övrigas chanser minskar i takt med antalet avavsnitt ifrån programmet.

fangeJag har nyss frågat, inte speciellt många som hunnit svara än, om de följer den viktiga regeln “bara en stor sak varannan dag”, och det är i nuläget sju av 29 som gör det.

Med “stor sak” menas gå till läkaren, träffa mycket folk, föräldramöte i skolan, osv.

De sju har således en bättre prognos än de 22 som kör egna race.

Men kan skolan klara 25% från att löpa på i sin karriär – att slutligen bli grönsak inom långvården – är det rätt hyfsat ändå eller så förstår de övriga allvaret senare?

Tiden är den bästa domaren.

Vad är hjärndimma?

Sammanfattningsvis har vi symptomen:
Onormalt snabb förlust av mental energi vid tankearbete
Onormalt lång återhämtning av mental energi efter uttröttning
Sämre koncentrationsförmåga
Hjärntröttheten varierar – ofta bättre på förmiddagen och sämre senare under dagen

Minnesproblem pga. inflammation i Hippocampus
resultat6Svårt att komma igång med en aktivitet
Känslosamhet och irritabilitet – en del blir ilskna.
Sömnproblem
Ljud- och ljuskänslighet
Stresskänslighet
Huvudvärk om man har gjort alltför mycket

Det är symtomlistan, i stora drag, utomlands för de som har vår sjukdom kallad “Cronic Fattige Syndrom” på engelska och som har fått ett eget ord i Sverige; utmattning. Självskattning av CFS – klicka här

De som är medberoende, som Utmattningsskolan har en klassisk och bra kurs för, kallas också för “utmattade” och jag vet inte varför man gör som man gör i Sverige. De som är sönderstressade  av ett jobb de inte passar för t.ex. kallas också för “utmattade”. Folk som är grava missbrukare kallas också för “utmattade”.

Ordet “problem” har, som ett exempel,  bytts ut mot ordet “utmaning”
Men ett problem är nåt du får ofrivilligt på halsen, och utmaning är nåt svårt du tar på dig att utföra. “Cronic Fattige Syndrom” är ett problem du ofta får varesig du vill eller inte – och i botten ligger en förgiftning och inflammationer.

Vi har en medlem som hittat uranförgiftning och det uranet har hon helt säkert fått i sig omedvetet. Det är inget hon har uppsökt frivilligt.

När uranet är ute finns inga hinder för att bli återställd och frisk. I Sverige kallas “Cronic Fattige Syndrom” för obotlig. Det är den också om man inte spårar upp var förgiftningen består av och sitter, och det görs inte i Sverige. Vi har medlemmar som hittat kopparförgiftning, och som nu tar ut kopparspiralerna och får ut kopparöverskottet, och de har mycket goda chanser att lösa problemet beständigt om det “bara” var spiralen allt handlade om.

En som jobbar inom vården har löst ett mysterium
Jag frågade hur man särskiljer “stressade” ifrån förgiftade människor, och fick svar:
– Det gör de inte. Inom sjukvården talar man inte om
förgiftningar, om de inte är alldeles uppenbara eller
självförvållade. Vi har ju Livsmedelsverket och Socialstyrelsens riktlinjer.

25 miljoner är blyförgiftade bara av ett bilbatteri
En del av dem kan finnas i Sverige men “upptäcks” inte eftersom man aldrig talar om förgiftningar. De blir då kallade för “utmattade”, och får uppmaningen att motionerna, äta antidepp, osv. De lär inte bli friska innan blyet är ute.

Samhället är galet stressigt
jannaDet finns folk som inte orkar med pressen och stressen och de kallas också för “utmattade” i Sverige men de har inte samma symtom som de inflammerade och förgiftade. De kan ofta lösa problemet på frivillig väg genom att flytta ut på landet, byta jobb, skilja sig, banta alla “måsten”.

De kan få sömnproblem och bli stresskänsliga men de lär inte “svara” på de insatser vi gör i Kurs 1, avsnitt 1 då vi dricker “Guldmjölk” – för de har inga inflammationer.

Via skolan kan man få mer klarhet
tack2Man kan alltså gå skolans första kurs, som är helt gratis och man förbinder sig inte för nåt, och ta reda på om man tillhör oss eller inte.

Om man dricker Guldmjölk, många upplever den som mycket god, och det inte händer nåt med en så tillhör man inte oss dvs. man har inte inflammationer i botten. En del tröttnar på smaken, och har i lite blåbär.

Vi har en del annat man ska ha i sig som presenteras i Kurs 1 också, och sammantaget är det så att om du inte blir bättre på en, två månader så har du inte vår sjukdom dvs. du har inga inflammationer som ligger och pyr ibland sen 20 år tillbaka.

Tillhör man inte oss kan man tillhöra de som har för mycket på tallriken:

När hjärnan inte orkar : Om hjärntrötthet
Dagens samhälle ställer höga krav på människors effektivitet, men vad händer när det inte längre fungerar?
Det som inte syns är svårt att förstå sig på. Läs mer

 

Översätt filmer med mera till svenska

oversatttextmutterKlicka på den lilla muttern (inställningar) i videos underkant på YouTube, och sätt på automatisk textning, och välj sen svenska.

Medlem tipsar:
Ett tips om det är engelsk text som vi behöver ta information ifrån är att öppna från din mobil då har mobilen funktionen att välja översätta till svenska!

Lite inspiration
De som numera kan tänka, och minns hur hjärndimman var, bör ju snudd undra… lite kryddor och jox!!! Här kommer mer “jox”!

Vad ska du göra när du plötsligt blir pigg?

problemEfter ett par veckor med de insatser vi gör i början ska hjärndimman lätta, och har man haft den i åratal är livet som natt och dag, och man känner sig frisk.

Skolan är uppbyggd så; först bli av med hjärndimman (Kurs 1) och sen sova (Kurs 2) och sen pluggar vi.

Vad ska man göra då man blir pigg?

Ja, först och främst ska man gå ut skolan och prioritera den och bli expert på sin egen sjukdom. Det är A och O för att inte trilla dit senare.

kursEn bra sak man kan göra är att noga informera sin läkare, VC, osv. vad man har varit med om.

Sen är inte skolan en straffanstalt, och var och en ska njuta sin nya frihet som man kan och vill, men jag vill förmedla en bra regel då man börjar piggna på sig.

ALDRIG MER ÄN EN STOR SAK VARANNAN DAG.

annikaTandläkaren måndag, vila tisdag, städa halva lyan onsdag, vila torsdag, städa andra halvan på fredagen, vila lördag och vila / ut och gå söndag men göra gurkmejapasta…. Guldmjölken brukar spöa upp inflammationen men har du bly i ryggraden är vi inte klara här än eller om du har en kopparförgiftning…

I slutet av skolans utbildning, i kurs 9, får du ett handlingsprogram och du ska också tillverka din egen journal och symtomlista vilket är A och O för framtiden.

Motionera inte!

motionJag simmar / rör mig en timme varje dag, sen nåt år tillbaka, och utan problem.

Men då jag insjuknade ville en svensk sjukgymnast ha mig att “gå med stavar så fort du bara kan”. Jag testade tio meter, och hamnade i sängen i två dygn med en enorm yrsel.

Då gav jag mig av till Asien för att få vård, och jag är numera helt återställd. Skolan anser således att sjukdomen är botbar via metoder som används utomlands.

Vi blir enbart sjukare av motion, och det kommer en dag då vi både kan och vill ut och gå därför att då har vi återfått vår frihet.

Om du har läkare, kuratorer, personal på VC, anhöriga som tjatar om motion bör du hänvisa till Riksföreningen, som också säger ifrån nedan. Ingen tvångsmotion! Den som kan och vill röra sig ska göra det men aldrig pressa sig till det.

Skippa ilskan
imageMen man bör inte bli arg på dem för de ser och hör förmodligen att vi flåsar för absolut ingenting. Vi kan inte gå upp för en trappa, och en del kan inte ens hänga tvätt utan att flåsa våldsamt. Gissningsvis tror de att vi är har dålig kondis.

Men det är ett av symtomen, som hänger samman med att vi inte får upp tillräckligt med syre i hjärnan, därför att PH-värdet är tilltufsat.  De “ser” rätt, kan man säga, men de har fel.

Det är viktigt att du får stopp på dem!

Vad är ME/CFS?

ME/CFS (Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome) är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av långvarig, svårt funktionsnedsättande utmattning i kombination med en rad andra symtom. Sjukdomen börjar oftast i samband med en infektion.

petraSjukdomen, som ofta kallas ME, men har den officiella benämningen ME/CFS, är klassad som neurologisk (WHO ICD-10 G93.3) och benämns av forskare på området ofta som neuroimmunologisk. Den drabbar ca 0,4 % av befolkningen, vilket betyder att det kan finnas upp till 40.000 ME/CFS-sjuka i Sverige. Troligen har bara ett fåtal av dessa fått korrekt diagnos. För vuxna är sjukdomen i dagsläget nästan alltid kronisk, men förhoppningsvis kan biomedicinsk forskning leda till framtida effektiva behandlingar.

I 75-80 % av fallen börjar sjukdomen i samband med en infektion. De typiska symtomen är extrem energibrist och det som kallas för ”ansträngningsutlöst symtomförvärring” (Post-Exertional Malaise), alltså att man försämras efter aktivitet. Ofta förekommer konstanta influensaliknande symtom, halsont, värk och en känsla av ”hjärndimma”.

Diagnos ställs genom uteslutningsdiagnostik, där ett antal kriterier ska uppfyllas. Läs diagnoskriterierna för ME/CFS.

14333210_10154955082157971_5579959872895011866_nForskning har visat att det på gruppnivå finns avvikelser i nervsystem, immunförsvar och hormonsystem. Sjukdomsgraden kan variera från en mild variant med en lättare nedsättning av funktionsförmågan till svåra fall, där den drabbade är bunden till sitt hem eller helt sängliggande.

Kan inte botas – men symtomen kan lindras

lisaDet finns i dag ingen behandling som botar sjukdomen. Däremot kan medicinsk symtomlindring och korrekta råd om sjukdomshantering lindra symtomen. Överansträngning och nya infektioner förvärrar ofta tillståndet. Läs om behandlingar mot ME/CFS.

RME har sammanfattat en beskrivning av sjukdomen i en informationsfolder (pdf) som också är lämplig att ha med sig till sin läkare eller ge till släkt och vänner.

Neurologisk sjukdom som kan drabba vem som helst

6e3d6b_8d9bd9eb51e64fb6855a8f79013b7056-jpg_srz_855_469_85_22_0-50_1-20_0-00_jpg_srzDet har tyvärr funnits många myter runt sjukdomen, inte minst beroende på den tidigare benämningen ”kroniskt trötthetssyndrom”, som är mycket missvisande. Några av dem är att det skulle vara en ”modediagnos” som bara drabbar medelålders kvinnor, eller ett psykosocialt syndrom. Det har också funnits sammanblandningar mellan ME/CFS och symtomet allmän långvarig trötthet.

I själva verket är ME/CFS en neurologisk sjukdom (G 93.3) som drabbar män, kvinnor och barn i alla folkgrupper och samhällsklasser i hela världen. ME/CFS skiljer sig markant från generell trötthet, stressproblematik och depression, och ska inte heller förväxlas med primära sömnproblem. En ME/CFS-kunnig läkare kan enkelt skilja ut ME/CFS-sjuka från övriga patientgrupper med hjälp av Kanada-kriterierna, utredning/provtagning och patientens sjukdomshistoria. Typiskt för ME/CFS är att de flesta insjuknar i samband med en infektion, att man har en stark sjukdomskänsla i kroppen och att man förvärras av aktivitet. Källa

Ett vansinne som kostar miljarder

Bot finns ute i världen mot “utmattning” och skolan tar nu hem den
Forskare i Sverige har talat ut om att man inte har någon bot, ingen har botats, och det beror bland annat på att man behandlar symtomen solitärt. Man tror också felaktigt att det är “psykiskt”, “arbetsrelaterat” eller “socialt”.

UTMATTNINGUtomlands finns kunskapen, och boten, och jag själv är botad och 100% återställd efter att ha varit obeskrivligt sjuk ifrån 2011.

Jag klarade alla tester och friskskrevs våren 2016
Jag är möjligen, i skrivandets stund, den ende med svenskt medborgarskap som är botad.

Innan man ställer diagnos, se film 2, måste man förstå sjukdomen på djupet, se film 1.

Vi har en inflammation i Hippocampus i hjärnan
Den del av hjärnan som är som ett slags brygga, och ett symtom är att vi glömmer. Det bildas inga “nya” minnen.

Om man “känner igen sig” via dessa två filmer har man sjukdomen, och många medlemmar i skolans Facebookgrupp har meddelat att VC tar inte kortisolprover via saliv, och vi vet också att de kan visa normalvärden, fast man är sjuk. Bäst, och billigast, är kanske att gå på symtomlistorna, och få företagsläkaren att göra Ragland´s test – beskrivs i filmen.

Vad säger doktorn i film 1?
imageHan säger att Hippocampus tar emot information ifrån olika hormoner och fattar beslut. Binjuren, som man ofta talar om, lyder enbart order.

Hippocampus reglerar temperatur, blodtryck, sexlust, hormoner, blodsocker med mera, och många kan få förhöjda värden.

Doktorn beskriver den inflammation vi har, och runt den uppstår en symtomkarta.

Doktor Eric Berg går igenom hur man bäst ställer diagnos
Den bör ställas av en läkare men filmen visar dig hur en läkare bör göra. En drabbad ska t.ex. få frågor om hur man sover. Är vi helt slut 21.00, och inte kastar oss i säng går vi upp i spinn, och kan inte somna alls. På dagen är vi trötta, direkt då vi vaknar, och många är intensivt trötta mellan klockan 14.00 och 16.00.

En läkare ska gå igenom om man har hjärndimma, låg tolerans, andnings- och sinusproblem, ingen sexlust alls, yrsel då du ställer dig upp och doktorn ska göra Raglands test, och som Dr Berg beskriver i filmen.

imageDoktorn ska veta att andningsproblemen får vi för att vårt PH-värde är fel, och han säger också att man kan ställa diagnos genom att be en person springa upp för en trappa – det klarar inte vi.

Be inte en misstänkt sjuk göra det för en del av oss svimmar, och bryter armar och ben av oss.

Mitt intryck är att i Sverige behandlar man andningsproblemen som “astma”, och det lär inte bota ett felaktigt PH-värde, och den obefintliga sexlusten, liksom den minskade toleransen, får man till att det är “psykiskt” eller “socialt” och så skickar de in folk på psyket eller till en terapeut.

Blodsockersvägningarna får man till “diabetes”, och skiftningarna i blodtrycket ger man medicin för, bukfettman vill man bota via motion, och så vidare, och vi blir aldrig friska.

hjarnanIngen som har blivit det i Sverige heller, enligt forskarna. Man kan inte dutta med symtomen utan det krävs en helhetsbild och ett helhetsgrepp, och den ger skolan din personal. Be dem hoppa in i skolan!

”Så förändras hjärnan vid utbrändhet”–  är en hyfsad artikel därför att de nämner stresshormonet kortisol som en bov. Då kan vi konstatera att man vet det nu i Sverige.

Jag gissar att man fått veta det rätt nyligen; ett, två år? År 2011-12 visste man ingenting, och många läkare har snurrat in sig i att det är nog ”psykiskt” (därav all samtalsterapi och psykofarmaka) eller så gör man det till “arbetsrelaterat”.

Forskaren säger också: ”Idag finns det ingen konsensus kring exakt hur utbrändhet ska behandlas, även om man vet att bland annat teamrehabilitering och arbetsinriktad rehabilitering kan göra folk bättre. Metoder som används är bland annat avspänningsövningar, KBT-behandlingar, sömnskola och coachning.”

De vet inte, med andra ord
Många berättar också att de får psykofarmaka, terapier, tvingas arbetsträna, gå med stavar, osv. Det biter illa på hormonrubbningar, inflammationer och förgiftningar.

Vi kan konstatera att det finns ingen bot alls i Sverige
Och eftersom man inte kan bota det får folk återfall, och då blir det värre, säger forskaren.
– Det är det som är det värsta med det här – de som en gång har blivit utbränd bär med sig en sårbarhet och blir väldigt lätt dåliga igen. Om det händer så finns risken att de brakar ihop fullständigt. Så prognosen är tyvärr ganska dålig, därför gäller det att gå försiktigt fram och inte ha för bråttom tillbaka till jobbet. I många fall är byte av arbetsplats helt nödvändigt.

Skicka berörd personal hit till skolan, och till vår Facebookgrupp, och be företagsläkaren göra Ragland´s test!