“Psykiskt” = i många fall tungmetaller t.ex. ADHD

sanning

Vi befinner oss mitt i ett paradigmskifte, som jag noterade och skrev om första gången 2011, och som startade på södra halvklotet.

Jag har besökt Indien sex vintrar i rad, och i snitt tre månader varje år, och förändringen i bara Indien är syn- och hörbart enorm.

Detta skifte har uppenbarligen nått även det norra halvklotet nu, och ser vi längre fram kommer man inte ens att “förstå” hur man kunde kalla precis allt för psykiskt-socialt-arbetsrelaterat eftersom symtomen är så tydliga och skriker tungmetaller.

According to Anthony Williams, the ‘medical medium’, the various theories floating around about ADHD and Autism don’t address the true underlying cause of ADHD and autism… which is toxic heavy metals!

Specifically, ADHD and autism are born from (primarily) mercury, plus aluminum, that settles in the brain’s midline cerebral canal – which divides the left cerebral hemisphere from the right.

Even young babies and children can build up significant exposure to heavy metals in a short time because mercury is a neurotoxin that slips under doctors’ noses most of the time. Läs mer

Indiska läkare stämmer Bill Gates pga skadliga vacciner

 

Paradigmskifte, motsvarande engelskans “paradigm shift”, begrepp och teori som infördes av Thomas Kuhn som beteckning på ett byte av vetenskapliga tankemönster och förebilder, det Kuhn kallar paradigm. Begreppet lanserades i boken De vetenskapliga revolutionernas struktur 1962 med den svenska översättningen paradigmbyte, men genom anglosaxiskt inflytande har ordet skifte kommit att få företräde framför byte, vilket haft betydelse för tolkningen av Kuhns idéer, där liknelser i stil med regimskifte kommit att ligga närmare till hands än Kuhns liknelse glasögonbyte.

Ett paradigmskifte ingår i ett sammanhang av olika faser:

  1. Det finns en allmän föreställning om ett fenomen, eller det finns ett tankemönster, som forskarsamhället själv inte är direkt medvetet om. Forskning som befinner sig i denna fas kallar Kuhn normalvetenskap, och den kännetecknas av problemlösning inom tankemönstrets eller föreställningens ramar.
  2. Det föreligger anomalier, som kollektivet inte förmår ta till sig, eftersom de fastnat i sina tankemönster, eller den utbredda föreställningen är så grundmurad att dess “sanning” är överordnad vad som motsäger den.
  3. Forskningen kommer till en kris där anomalin måste förklaras.
  4. Paradigmskiftet inträder när någon bryter kollektivets tankemönster och förklarar anomalin som en del i en större felaktig föreställning eller världsbild, och detta nya tankemönster vinner gehör.
  5. Forskningen kommer till en förvetenskaplig fas, där det nya paradigmet fastställs.
  6. Därefter kommer en ny fas av normalvetenskap inom det nya paradigmet.
    Källa

 

 

Sprid kunskapen, och tipsa sjuka!

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.