Blommor idag!

14606541_10155005207322971_8431239972767787058_n I mitt liv har jag haft med mängder av människor att göra, också de som inte kunde säga ett ljud. Psykotiska patienter på mentalsjukhuset där jag vakade på nätterna som ung är ett exempel. Några sökte upp mig tio år senare, och kunde återge varje ord jag hade berättat för dem, och de gav mig också presenter.

Jag kom att tänka på dem idag, då jag sniffade på nejlikorna som anlänt, och häromdagen då en medlem ville sända mig en vacker scarf.

Avsändarna vet att jag har producerat sida efter sida, och under en mycket kort tid, och att vi kollektivt börjar få de resultat jag eftersträvar. Men tacksam ska man inte bara vara för att glädja mig, och hjälpa mig att hålla ut i detta enormt stora projekt, utan också för sin egen skull.

Det är inte alltid lätt att ha en tacksam attityd då man är yr i huvudet, och matt som en bankad råbiff, men det är viktigt. Många är utförsäkrade eller har enormt låga inkomster och skulle inte ha råd att skicka blommor eller en scarf men de sänder vänliga ord. Jag själv är tacksammast av allt för att jag ens lever, och det tror jag inte att jag hade gjort utan Guldmjölken och vården i Indien.

scarf

Ralph förklarar varför  tacksamhet är viktigt i videon, och jag funderade på hans grundbudskap då en anklagade mig, också idag, för att ha en ointresserad och oengagerad attityd.

Det är intressant för det är första gången i mitt liv som någon har påstått att jag har varit “oengagerad”. Jag brukar i allmänhet höra det motsatta – vad jag än har tagit mig för de senaste 45 åren.

 

Jag bestämde idag att om man hoppar in i min privata FB elva på kvällen får man nog stå ut med ett svar av typen drama“Visst” när jag ser det yrvaket på morgonen.

Vill man göra drama av det är det upp till en själv men konsekvensen blir att jag servar aldrig mer en sån individ.

Inte för att jag tror på att jag är “oengagerad” utan för att täppa till möjligheten att ens stå på.

Kulturkrocken blir också våldsam för mig eftersom ingen på Cypern skulle hoppa in i mitt liv, och framförallt inte elva på kvällen, utan att först fråga; Stör jag? Har du tid? Lust?

Händer det är det en turist ifrån norr och vi har dem här, knäppandes med fingrarna, gapandes på servitörer, och jag säger som Ralph;

Man ska se upp med dem, och det gäller inte minst insjuknade för när vi är sjuka har vi fullt ändå på tallriken så det räcker och svämmar över.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.